Både i Finland och Sverige växer antalet barn och unga med hög skolfrånvaro. Bara i Finland uppskattar man antalet elever med krävande särskilt stöd, där elever med hög skolfrånvaro befinner sig, vara uppemot 10.000 elever. Oron växer bland de flesta leden och lösningar till detta problem söks med ljus och lykta i båda länderna.
Nya forskningsresultat
Det har gjorts flera studier där man funnit att elever med problematisk skolfrånvaro har svårt med sociala färdigheter, oftare är utsatta för mobbning och oftare hamnar i konflikter med jämnåriga. Som vi kan konstatera är ju detta ett av ämnena som personer med någon slags funktionsvariation har svårt med, till exempel elever inom autismspektrat.
Den forskning kring problematisk skolfrånvaro som finns till hands där ute har till stor del fokuserat på olika slag av ångest som orsak till skolfrånvaro, men nu börjar det komma en del vetenskapliga artiklar och rapporter där det finns tydliga indikationer på att förekomst av AST-diagnos, men även andra diagnoser inom det neuropsykiatriska spektrat, påstås hänga samman med problematisk skolfrånvaro.
Ta reda på orsaken genom kartläggning
Det första vi måste göra när vi diskuterar denna fråga är att konstatera att det inte finns något enkelt svar på varför den problematiska skolfrånvaron uppkommer och inte heller att det alltid är samma orsak för alla elever. Bo Hejlskov beskriver på sin hemsida, 5 olika orsaker till problematisk skolfrånvaro.
- Skolk eller social skolfrånvaro IRL
- Hemmasittande eller nätbaserad social skolfrånvaro
- Hemmaliggande eller psykiatrisk orierenterad skolfrånvaro
- Stannahemmande eller neuropsykiatrisk orienterad skolfrånvaro
- ”Skolfobi” eller skolpåverkande problem i familjen
För att kunna veta vilken slag av frånvaro vi har att göra med måste vi göra en kartläggning av eleven. Varför kommer inte eleven till skolan? Är miljön i skolan fel för eleven? Finns det inte tilläckligt med verktyg för eleven att klara av skolan? Efter detta kan vi sen lägga upp en strategi hur vi ska jobba med just denna specifika elevs skolfrånvaro.
Det viktiga förebyggande arbetet
För att skapa en värld där elever inte hamnar i utanförskap och inte drabbas av problematisk skolfrånvaro krävs ett omfattande men inte omöjligt förebyggande arbete. Vi som lärare behöver kravanpassa vår skolmiljö för alla elever men även utifrån den enskilda elevens behov. Det innebär att vi gör undervisningen tillgänlig för alla.
Några av de anpassningar man som lärare kan använda sig av har jag skrivit om i mina tidigare bloggar, till exempel visuellt stöd kan vara att vi använder veckoschema, dagsschema och lektionsschema i våra klassrum. Lärmiljön på skolan innefattar mycket mer än bara klassrummet. Tidshjälpmedel är något som hjälper både i och utanför klassrummet, som Time Timer och och stora klockor.
Andra saker att fundera över är ljuddämpningen i skolan. Skrapar stolarna när man rör dem, sätt ljuddämpande stolsfötter på dem så att skrapljudet försvinner när man flyttar dem. Finns det ljudabsorbenter i skolan och i klassrummen? Om man sätter dem längst bak i klassrummet är det lättare för dem som sitter där att höra vad som sägs.
Att det finns ställen där man kan gå undan för att jobba enskilt eller få vila är ytterligare en viktig sak att tänka på. I klassrummet kan man använda skärmar för att gör rum i rummet. Om man väljer ljudabsorberande skärmar så bidrar även de till en ljuddämpande funktion i klassrummet.
Sammanfattningsvis vill jag bara poängtera att det viktigaste är att vi alla inser att det finns många orsaker till problematisk skolfrånvaro och att utan kartläggning av eleven, skolmiljön och allt runtomkring eleven kommer man aldrig kunna sätta in rätt stöd till de elever som verkligen behöver vårt stöd i detta.
