Taloustutkimus utredde vid årsskiftet på nationell nivå synen på nuläget och framtiden för barn och unga som behöver stöd för lärande och skolgång. I utredningen deltog beslutsfattare och aktörer inom undervisnings- och bildningsväsendena i de finländska kommunerna och sjukvårdsdistrikten. Respondenterna inom både småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen (64 procent av alla som svarade på enkäten) ansåg att stödbehovet kommer att öka under de kommande fem åren.
68 procent av dem som arbetar inom småbarnspedagogiken sade att elevernas behov av stöd håller på att öka, resten upplever att det förblir oförändrat. I synnerhet aktörer inom sjukvårdsdistrikten anser att stödbehovet kommer att öka speciellt mycket inom småbarnspedagogiken.
Av respondenterna inom den grundläggande utbildningen sade 72 procent att stödbehovet håller på att öka i lågstadierna och 69 procent upplevde att stödbehovet ökade även i högstadierna. Även i sjukvårdsdistrikten tog man i synnerhet ställning till det ökade stödbehovet i högstadierna.
– Den allmänna uppfattningen bland dem som arbetar med barn och unga är att behovet av stödtjänster för dessa åldersgrupper kommer att öka inom den närmaste framtiden. Praktiskt taget ingen säger att behovet av tjänsterna kommer att minska. Ett resultat av den här typen kan antingen vittna om att inlärningssvårigheterna ökar eller att problemen blir allt mer komplicerade, säger Timo Myllymäki, Senior Insight Manager vid Taloustutkimus.
Uppdragsgivare för undersökningen som genomfördes av experter vid Taloustutkimus var Valteri center för lärande och kompetens, som lyder under Utbildningsstyrelsen. Kommunernas synpunkter på nuläget och framtiden för stödbehovet samt tjänsterna för detta efterfrågades utan att respondenten visste vem som beställt undersökningen. Längre fram i undersökningen frågades också vilken bild respondenten har av beställaren, det vill säga Valteri center för lärande och kompetens.
Kommunernas servicebehov och trestegsstödets tjänster för lärande
I undersökningen utreddes servicebehovet i kommunerna vad gäller stödtjänsterna för allmänt, intensifierat och särskilt stöd i barnens och de ungas lärande. I genomsnitt uppger cirka 40 procent av respondenterna att stödtjänsterna för barns och ungas lärande, antingen för behovet av allmänt, intensifierat eller särskilt stöd, produceras av kommunen själv. Fyrtio procent av respondenterna uppger att de delvis producerar tjänsterna själva. Knappt hälften av respondenterna från sjukvårdsdistrikten berättar att dessa tjänster upphandlas.
I lagen om grundläggande utbildning föreskrivs att varje kommun ska ordna stödtjänster för barns och ungas lärande i enlighet med den läroplan som utarbetats för eleven. Kommunen kan själv producera tjänsterna i fråga eller skaffa dem någon annanstans. Ett mål med undersökningen var också att reda ut behovet inom den närmaste framtiden av tjänster som kompletterar kommunernas egna tjänster genom att räkna upp olika alternativ för respondenterna. Över 90 procent av respondenterna upplevde att de under de kommande fem åren behöver tjänster som ökar sakkunskapen, såsom utbildningar (97 %) samt rehabiliterings- och terapitjänster (91 %) i sina kommuner.
– Det verkar som om man inom kommunerna inte har en särskilt exakt bild av situationen för barn och unga i olika åldrar och deras behov av tjänster inom trestegsstödet. Det här lönar det sig att stanna upp och begrunda. Kan detta leda till att kunskapen om hurdant stöd för lärande barnet tidigare har fått inte följer med barnet då hen växer upp, funderar Taloustutkimus Senior Insight Manager Timo Myllymäki om resultaten.
– Också inom specialundervisningen finns det ett allt större behov av samarbete över förvaltningsgränserna. Det sektorsövergripande samarbetet mellan experter inom undervisning och social- och hälsovård borde förstärkas över hela linjen, kommenterar Anne Vierelä, ledande rektor för Valteri center för lärande och kompetens, då hon speglar resultaten mot dagens samhälle.
Hur väl känner man tjänsteleverantörerna?
Respondenterna kände mycket väl till Valteri center för lärande och kompetens, som beställt undersökningen. De tjänsteleverantörer som respondenterna spontant kände bäst till var Valteri (36 %) samt välfärdssamkommunens tjänster/social- och hälsovårdsområdena (23 %) och den tredje mest kända var Coronaria (14 %).
Valteris hjälpta kännedom var totalt 97 procent. 44 procent uppgav vid svarstidpunkten att de använde Valteris tjänster och 22 procent att de använt tjänsterna någon gång tidigare. Endast tre procent av respondenterna hade aldrig hört talas om Valteri.
De av Valteris tjänster som används mest bland respondenterna är publikationer och material (84 %), handledningsbesök (77 %) och utbildningar (72 %). Tidigare har de oftast använda tjänsterna varit publikationer och material (86 %), utbildningar (81 %) och handledningsbesök (62 %). De som inte använder sig av Valteris tjänster bedömer att efterfrågan i framtiden i första hand kommer att gälla utbildningar (97 %), publikationer och material (93 %) samt på Valteris webbplats: toimintakykyarvio.fi (85 5).
– Behovet av de handledningsbesök vi gör i kommuner och närskolor har ökat i kommunerna. Detta syns också i forskningsresultaten, som visar att handledningsbesöken har blivit vår mest efterfrågade tjänst. Även undervisnings- och kulturministeriet har observerat att coronapandemin ökat barns och ungas behov av stöd ytterligare. Därför har också ministeriet dragit upp riktlinjer som bland annat har som effekt att kostnaderna som uppbärs från kommunerna för handledningsbesök sjunker. Detta är viktigt med tanke på tillgången till jämlika tjänster, eftersom ”ju förr desto bättre” är ett rättesnöre med tanke på barns och ungas stödbehov, konstaterar Vierelä och hoppas att man allt oftare skulle få delta i samarbetet redan inom småbarnspedagogiken.
Valteri center för lärande och kompetens
Valteri center för lärande och kompentens lyder under Utbildningsstyrelsen. Valteri är en expertorganisation inom specialundervisningen som hjälper elever inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen vid olika stödbehov. Valteri bistår också professionella som arbetar med dessa elever. Valteri erbjuder sina tjänster till kommuner och närskolor runtom i Finland.
De som deltog i undersökningen som genomfördes av Taloustutkimus och som sedan tidigare var bekanta med Valteris verksamhet har i flera påståenden gett Valteri vitsordet 4 eller 5. Helhetsbilden enligt medeltalet av svaren är för Valteris del således 4,13.
Enligt respondenterna är Valteri framför allt en pålitlig aktör, personalen är sakkunnig och verksamheten barnorienterad. Utifrån resultaten kan man dessutom säga att tjänsterna håller hög kvalitet, att verksamheten är forskningsbaserad och erbjuder mångsidiga tjänster, Valteri är välbekant och stärker delaktigheten och jämlikheten. I främsta hand prisnivån på tjänsterna i förhållande till tjänstens kvalitet väcker frågor. Ungefär en tredjedel kan inte heller ta ställning till detta.
– I kommunerna är synen på Valteri positivare än bland representanterna för sjukvårdsdistrikten, men här måste man ändå komma ihåg att även i sjukvårdsdistrikten bedöms Valteris verksamhet i mycket positiv ton. Svaren och bedömningarna från olika branscher går också i samma riktning. De som arbetar inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen har en något mera positiv bild av Valteri än andra, förklarar Myllymäki och fortsätter.
– Som vanligt i frågor som gäller image och varumärke, kan man se att ju närmare relationen till Valteri är, desto positivare är bilden. Storleken på den kommun eller stad som respondenten representerar verkar påverka bilden av Valteri. Valteri får bättre vitsord på mindre orter.
Bakgrundsuppgifter om Valteris varumärkesundersökning
Taloustutkimus undersökning genomfördes som telefonintervjuer med kommunala beslutsfattare och sjukvårdsdistrikt. Respondenterna var sammanlagt n=170. Telefonintervjuerna genomfördes 29.11.2021–14.1.2022.
85 procent av respondenterna är verksamma i kommuner eller städer, 15 procent i sjukvårdsdistrikt/välfärdsområden.
Respondenterna tillfrågades vilka branscher de representerar och största delen av respondenterna uppgav att de arbetar med förskoleundervisning och grundläggande utbildning (75 %). En stor grupp uppgav också att de arbetar inom småbarnspedagogiken (45 %). Respondenterna har flera roller, vilket framgår av resultaten (andelarna överstiger 100 procent). En mindre del av respondenterna arbetar inom hälso- och sjukvården eller socialväsendet (5 %).
Överlappande roller syns också i att var femte respondent (20 %) uppger under denna punkt att hen verkar i sjukvårdsdistrikten/välfärdsområdet, medan andelen enligt kontaktuppgifterna är 15 procent.
