Alla barn mår bra av struktur, tidsplaneringar och korta arbetspass. Varför inte sätta in detta som ett majoritetstänk istället för att planera skolan så att de ska fungera för de flesta elever men samtidigt kommer det finnas många elever som kommer misslyckas gång efter gång.
Som jag skrev i min tidigare blogg så ställer den nya läroplanen höga krav på kunskaper som för en del elever redan är svårt. Det läggs stor vikt vid de exekutiva funktionerna såsom att kunna planera sitt arbete, organisera, reflektera och att självständigt kunna utföra sitt skolarbete.
Nu har även forskare och läkare i Sverige börjat reflektera över den svenska läroplanen som i mångt och mycket ställer liknande krav som den finska läroplanen. I en debattartikel ställer de frågan; Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav?
Hur ska vi som lärare kunna hjälpa alla elever att klara de nya kunskapskraven? Tänk om vi som lärare skulle börja från andra hållet? Om vi skulle börja bakifrån. Tänk om vi skulle börja planera utifrån elever i behov av stöd innan de misslyckas. Tänk om vi skulle göra de där anpassningarna vi så gärna söker när de misslyckats redan innan de kommer dit.
Barn behöver verktyg
I läroplanen står det visserligen att barnen ska sträva mot att ha som mål att klara sig självständigt, men det står inte vilka verktyg vi ska använda för att uppnå dessa mål. Alla barn behöver verktyg för att klara sin vardag, en del mer än andra. Om vi ger alla elever de verktyg de behöver redan från början så kommer det även bli lättare för alla elever att ta sig igenom en skola som ställer högre och högre krav på självständighet och egna initiativ.
Så vad kan vi göra? Börja med att fundera hur ser det ut i ditt klassrum? Är det ett klassrum anpassat för alla? Hur kan vi göra för att få till stånd ett klassrum som fungerar för alla elever?
Kom ihåg att strukturera
Det första man kan tänka på är vikten av visuellt stöd. Strukturera upp lektionen, skapa förutsägbarhet, låt alla elever veta vad som kommer hända under lektionen.
Ha en tydlig start och ett tydligt slut på lektionen. Samla in klassen när de kommer in eller till och med kanske innan ni kommer in i klassrummet så alla är medvetna om att ”Nu börjar vi”. Bestäm hur era lektioner ska sluta och behåll sedan den strukturen.
Färgkoda elevernas scheman. Matematiklektionerna är alltid blå, modersmål röda, alla ämnen har olika färger. Detta gör dagen tydlig för alla elever.
Tidsverktyg är viktiga
Se till att skolan har stora och många klockor. Det underlättar för de barn som har svårt med tidsuppfattningen men stödjer alla barn att hålla reda på var de ska vara och vad som kommer sen. På lektionerna hjälper det att ha en Time Timer för hela klassen. Tänk efter hur mycket tid eleverna till exempel behöver lyssna på en genomgång, är det 5 minuter, sätt klockan på 5 minuter och håll dig till den tiden.
Möbleringen i klassrummet påverkar lugnet
Fundera över möbleringen i klassrummet. Finns det ställen för grupparbete? En avskärmad plats där man kan få sitta när man behöver jobba ifred? Hur ser elevernas bänkar ut?
Att ha sitt arbetsmaterial någon annanstans än i bänken fungerar för många elever men kanske inte för alla. När du går upp för att hämta dina böcker mister du ditt fokus och det finns tusen andra saker att fokusera på. Går det att lösa det så att en del elever kan ha sina böcker i sin bänk istället?
De fem magiska frågorna
Bra att alltid tänka på är de fem magiska frågorna. Se till att du som lärare ger eleverna tydliga svar på frågorna:
- Vad ska jag göra?
- Var ska jag vara?
- Med vem skall jag vara?
- Hur länge ska detta hålla på?
- Vad ska hända sedan?
Och sist men inte minst kom ihåg relationen. Din relation med dina elever är det viktigaste verktyg du har för att skapa en trygg lärmiljö.
Innan någon kan bli självständig och dra egna slutsatser måste man ha verktygen för att kunna göra detta och det är då vi har en skola som fungerar för alla.
Läs också Johanna Haukkas tidigare blogg Den nya läroplanen och elever med utmanande beteende.
