I lagstiftningen om den grundläggande utbildningen och i grunderna för läroplanen identifieras bildningens betydelse för elevens förankring i arbetslivet. Utgångspunkten är att stödja elevernas uppväxt och utveckling samt att erbjuda kunskaper och färdigheter för framtiden. Eleven handleds i att iaktta sitt eget lärande och att aktivt delta i utbildningsprövning och i arbetslivet.
Samarbete mellan olika aktörer
Den bild ett barn får av arbetslivet färgas av barnets närmiljö och närmaste krets. En tilltro till utbildning och arbetsliv får man hemifrån, men arbetslivsfärdigheter övas också i skolan i form av mångsidig kompetens. Handledningen för sårbara, unga personer som behöver stöd är mera individuell, eftersom risken för skolavhopp är större.
En svag tro på den egna förmågan och utsiktslöshet kan leda till att man ger upp sina utbildningsdrömmar redan i grundskolan. Flexibla sätt att ordna utbildning och övergångar från ett utbildningsstadium till ett annat förutsätter samarbete och att proffskåren agerar lyhört.
Hitta styrkorna och utnyttja nya lösningar
De flesta klarar av sin utbildning utan problem, men det finns en betydande andel elever i våra skolor som behöver stöd för sin skolgång. Hösten 2018 fick 18,8 procent av eleverna i grundskolan intensifierat eller särskilt stöd. Utmaningarna är komplexa och elevgruppen mycket heterogen. Just för dessa elever är det särskilt viktigt att öva arbetslivsfärdigheter.
Från diskussionerna om oförmåga kommer vi vidare till att hitta styrkor. Även om en elev upplever skolgången som utmanande kan han eller hon besitta ett värdefullt kunnande med tanke på framtida arbetslivsfärdigheter. Kommunerna har börjat söka olika lösningar för att stödja elevernas välmående. Det finns socionomer i skolorna som erbjuder elever och familjer stöd med låg tröskel. Man kan få utomstående specialiststöd för elevens skolgång i den egna närskolan via handledningsbesök och stödperioder.
Tidigt är verkligen bäst
Att ingripa i ett tidigt stadium förhindrar individuella problem från att hopas, vilket kan medföra att man hamnar utanför utbildningen och arbetslivet. Det förekommer regionala skillnader i utbudet av och tillgången på stöd. Kan man samarbeta med grannkommunen för att säkerställa tjänsterna om den egna kommunens tjänster inte räcker till?
Framtidens arbetsliv blir allt mer mångfasetterat och alla händer behövs för de olika uppgifterna. Under skoltiden identifieras och möts stödbehoven. Hur kommer framtidens arbetsliv att klara av att identifiera och hantera mångfalden som en resurs och en gemensam fördel.
