Anna är en fjärdeklassare som gärna går i skolan och tycker om gymnastik. De som arbetar i klassgruppen har upptäckt detta efter att ha lärt känna eleven. Detta kom också fram som Annas styrkor i toimintakykyarvio.fi-tjänstens sammanfattning.
Toimintakykyarvio.fi är ett webbaserat verktyg som hjälper att få flera olika aktörers åsikt om barns och ungdomars funktionsförmåga. Verktyget är avgiftsfritt och tillgängligt för alla, och det används för att stöda skolelevers och deras vårdnadshavares delaktighet. När verktyget utarbetades beaktades den riksomfattande läroplanens delområden för mångsidig kompetens. Materialet på toimintakykyarvio.fi kan användas då man utarbetar en IP och fastställer mål.
Lyfta fram det dolda
I IP:n diskuterades Annas mål och alla fick sin röst hörd. Under samtalet nådde man samförstånd om Annas styrkor och utmaningar. I bedömningen av funktionsförmågan kom det också fram hur olika skolelevens, hennes vårdnadshavares och skolans personals bedömning om kamratförhållandenas betydelse var. Läraren lyfte fram att Anna söker sig till vuxnas sällskap, på vilket Anna svarade att hon saknar vänner fastän hon går på gymnastikträningar med andra.
Alla upplevde att växelverkan som skulle göras till ett av Annas mål. Växelverkan mellan Anna och de vuxna lyckas när den vuxna preciserar Annas tankar, men missförstånd och Annas sätt att bli lite frustrerad och att dra sig undan orsakar utmaningar i växelverkan mellan Anna och hennes klasskamrater.
Tydliga, konkreta och funktionsbaserade mål
Under det gemensamma samtalet betonade läraren hurdana målen borde vara. Kamratrelationer är viktiga och eftersträvansvärda. För att målet som relaterar till växelverkan också ska vara tydligt definierat, tidsbundet och realistiskt fastställdes följande mål: ”Jag säger samma sak på nytt till kompisen om hen inte förstod mig första gången.”
Vårdnadshavarna lyfte fram att en utmaning de stöter på i vardagen är att Anna inte förstår pengars värde och det ofta leder till gräl hemma. Läraren tycker att det här är viktigt för att Annas matematiska lärande ska gå framåt. Ett funktionsbaserade mål är mer konkret, och det främjar både Annas motivation och hennes lärande. På det sättet blir det lättare för Anna att uppnå målet. I den här situationen drog läraren nytta av lösningsfokuserat tänkande genom att förvandla en utmaning i vardagen till ett mål.
Vårdnadshavarna som stöd
Det är viktigt att vårdnadshavarna får sina röster hörda. Ett gemensamt mål ökar vårdnadshavarnas delaktighet och engagemang i Annas skolgång. Läraren ser till att målen som gjorts upp tillsammans är i en sådan form att alla enkelt kan minnas dem. Man utvärderar regelbundet hur väl målen uppnåtts, och målen justeras tillsammans så att de blir mer ändamålsenliga. Målen kan vara mer eller mindre konkreta så att delmålen stöder det mer omfattande målet.
Målen har flera olika syften
Man behöver inte ha många mål (1–3), och de måste vara gemensamma för eleven, vårdnadshavarna, samt för dem som arbetar med eleven. Målet ska uttryckas på ett positivt sätt och det ska berätta vart man vill komma och vilken slags framtid man vill uppnå. Målen skapar en riktning för verksamheten, riktar uppmärksamheten mot det relevanta, möjliggör utvärdering, styr till att välja verksamheten och beteenden som motsvarar värderingarna, gör det också lättare att göra små val i vardagen, samt stärker delaktighet och ansvar.
Anna som nämns i texten är en fiktiv person.
